Motsatsen till feber

Fick in en ny patient, som var en liten tant på 75år, som hade en kroppstemperatur på 33,7 grader.

Egentligen ska ju såna patienter ha intensivvård, men intensivplatserna var fullbelagda, så jag fick äran att vårda den lilla tanten. Jag fick låna ett värmetäcke av akuten för att hålla henne varm. Täcket var kopplat till en maskin som hela tiden blåste varmluft. För att kunna hålla värmen fick hon även ha på sig en liten mössa, som såg ut som en badmössa. Hon såg ganska rolig ut i den måste jag säga. Helt silverfärgad var den också. Tjusigt!

Den lilla tanten var dock nästan medvetslös under hela mitt pass. Kan tänka mig att man är ganska trött och utslagen när man har en så låg temp. Jag ringde medicinjouren och frågade vad man skulle göra om hon skulle sjunka ännu mer i temperatur.
- Ingenting, sa hon kallt. Läkaren tyckte bestämt att hon var för gammal för att man skulle prioritera en intensivvårdsplats åt henne när det var platsbrist på sjukhuset.
Taskigt värre.
Plötsligt ringde telefonen:
- Hej! Jag ringer från akuten. Vi måste ha tillbaka vårt värmetäcke!
Jag kontrollerade tempen på min patient.
- Men min patient har sjunkit i temp. Hon ligger bara på 33,4, försökte jag och ville inte lämna tillbaka täcket.
- Men min patient har en temp på 32,7, sa hon i  luren desperat.
Det slutade med att jag motvilligt fick lämna tillbaka täcket till akuten.
Jag la tre tjocka täcken på min patient, så att hon skulle klara av att hålla värmen. Det lyckades! Hon sjönk inte mer i temp under rmitt pass.

Några dagar senare hade tanten repat sig och mådde bra igen! Hurra!